Hej Ja, kanske kan nästa kvarn bli en riktigt gammal tysk kvarn? Hälsar Staffan
Inlägg
Hej Den här kvarnen kan numera mala till bryggmalet, men från början så var det inte så. Den är tillverkad av Eskilstuna Stålindustri på 30-talet och flera på Internet skriver felaktigt att den är tillverkad av Kockums. De här kvarnarna har nästan aldrig någon etikett kvar då den inte fäster så bra på den målade plåten. På trä fäster pappersetiketten mycket bättre. Att den nu maler till brygg beror på att kvarnkärnan är så sliten. Andra liknande kvarnar malar endast till press- eller kokkaffe. Till vänster den slitna kvarnkärnan. Den maler inte så snabbt, men 8 gr. bönor till bryggmalet med 30 vevsvängar. Hälsar Staffan
Hej Jag har ofta skrivit eller sagt att svenska kaffekvarnar från t. ex. Eskilstuna inte kunde mala till bryggmalet förutom om de nu inte är väldigt slitna. Men jag får nu nyansera detta något. För jag vill visa en vacker björkkvarn från ca. 1925, som är tillverkad av C.A.M. Nilsson i Eskilstuna och jag kan inte se att den är så sliten. Vi läser på etiketten att den är en "Snabbmalare" och .... ...med ett patent från 1923 nr. 58547. Det är en litet böjd järnplåt, som tvingar ner bönorna i kvarnverket. De senare kvarnarna från Nilsson har faktiskt metallfjädrar, som hindrar "kaffelådan" att falla ur av misstag. De slutade tillverkningen på 30-talet tror jag. Jag har nu testat den och den maler 8 gr. bönor till bryggmalet med endast 18 "vevsvängar", vilket är mycket snabbt.. Hälsar Staffan
Hej Jag vill så gärna visa en liten "balkankvarn", som har blivit riktigt bra efter att jag har slipat kvarnringen och kvarnkärnan. Från början kunde den bara långsamt mala till arabiskt kaffe och till brygg. Men efter att jag slipat den maler den nu endast till aningens grövre bryggmalet, press- och till kokmalet och det passar mig bra då jag använder Airpress. Vi ser på bilden ovan att här finns marginal för att skruva ut justeringsskruven för att kvarnen skall kunna mala till kokmalet och till presskaffe. Jag kan emellertid inte skruva in skruven så pass att den skulle kunna mala till espresso eller arabiskt kaffe. Kvarnen diameter är 3,8 cm och höjden är 21 cm och maler 8 gr. bönor till bryggmalet med 22 "vevsvängar". Veven hör nog från början inte till den här kvarnen. Hälsar Staffan
Hej Jag vill gärna visa en riktigt bra "gammal" kvarn. Den är tillverkad på 50-talet i Tyskland, av KyM, (Kissing & Möllmann) i Iserlohn. Ja, den maler väldigt bra och nu när den har slitits på "rätt sätt", vilket inte de flesta kvarnarna gör, så kan den faktiskt mala till kokmalet och brygg, espresso och arabiskt kaffe. Vi ser, om vi tittar noga att slitningen har precis skapat väldigt smala "kanaler" vid varje "räffla" och som får t. ex. vid finaste malningen, endast "arabisktmalt" kaffe att passera. Ja, då får vi väldigt fint malt kaffe. Justerar vi kvarnen för grövre malning, som espresso och brygg t. ex. så får vi det också. Kan datumet och årtalet stämma här på botten, så kan det vara då som kvarnen köpts in den 22/2 1954. Den är inte så tung att veva och maler ca. 8 gr. bönor till bryggmalet med 24 "vevsvängar" Hälsar Staffan
Hej Nu vill jag visa en "barnkaffekvarn". Jo, jag benämner dem så till skillnad mot "leksakskvarnar", som inte kan mala utan som bara kanske ger ifrån sig ljud. Jag letade länge på Internet efter någon liknande "barnkvarn" och till slut så hittade jag en på Sörmlands Museums webbsida och där det också finns en del information . Den kanske då var inköpt runt år 1934 och även blivit tillverkad vid samma tid i Eskilstuna.. Vi ser att kvarnen har "riktiga" kvarndelar, som i alla fall kan mala pepparkorn kanske. Bredden på barnkvarnen är ca. 7 cm. jämfört med kvarnen från Eskilstuna Stålindustri, som är 10 cm. Hälsar Staffan
Hej Hur kan vi skilja en mässingskvarn från ett "balkanland" från en nästan likadan turkisk kvarn? Här gäller det då kvarnar tillverkade mellan kanske 1930 till slutet av 90-talet. Balkanländerna kunde vara Grekland, Albanien, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien m. fl. Vi ser att "hatten" jo, det övre locket, som vi tar av när vi fyller på kaffebönor skiljer sig helt åt mellan de två kvarnarna. Till vänster på bilden en kvarn från ett balkanland. "Hatten" på "balkankvarnen" är sammanpressad mässingsplåt i två delar. Men "hatten" till den turkiska kvarnen har en gjuten mässingsdel (1) och med en mässingsring (2) fastlödd. Lödningen är sedan målad med mässingsfärg (3). "Hatten" har dessutom "brätten". Kvarnarna från Balkan kan vara stämplade i botten, som här från Grekland eller i andra fall t. ex. från Albanien Kvarnarna från Turkiet från den tiden kan ha storleksstämplar från t ex 1 till 6, ett turkiskt embl...
Hej Den här kvarnen är tillverkad i Sverige, men modellen kommer från Tyskland och från företaget Alexanderwerk.De tillverkade den här kvarnen fram till kanske 1938? Kan den efter det vara tillverkad på licens här i Sverige? I Sverige tillverkades den kanske mellan 1940 till 1950. Den är inte så ovanlig på loppisar. Den är ganska stor och tung och tillverkad i björkträ. Men vad som är ovanligt är att vevaxeln har ett kullager med 12 st. kulor. När jag skickade frågor om kvarnen fick jag dessa två dokument från Alexanderwerk. Samtidigt som den här kvarnen tillverkade "Tre Spade" en liknande i Italien. Hälsar Staffan
Hej Den här kvarnen, som bär namnet Tuna tillverkades av Eskilstuna Plåtslageribolag, på Kriebsensgatan 15, omkring 1902 till 1910 kanske. Kvarnverket i den här kvarnen är av gjutjärn och med äldre teknik. Den är väldigt lik en kvarn, som är mycket vanligare, som heter "Tix". Senare tillverkades Tix också på Kriebsensgatan 15 kanske omkring 1928 och av Eskilstuna Bleck- & Plåtslageriaktiebolag AB. Kan dessa olika "verkstäder" vara samma? Carl Ramstedt & Co hade patentet på Tix-kvarnen mellan 1907 -1927 kanske. Undrar Staffan
Hej Först mot slutet av 1800-talet kan vi säga att kaffekvarnstillverkningen tog riktig fart i Eskilstuna. Här en kvarn tillverkad av Carl Zetterlund, som fick patent på en sådan 1891. På locket till kvarnen finns en stämpel, som vi kan tyda till "Carl Zetterlund Patent Eskilstuna". Kvarnkärnan ser annorlunda ut hos denna tidiga kvarn, till vänster på bilden. Senare kvarnkärnor hos kvarnarna från Eskilstuna ser ut som den till höger på bilden. Här patentet: Patentet gäller den anordning G och D, .som skall hålla fast överdelen med kvarnverket. Hälsar Staffan